Men helt plötsligt kändes mina helt oplanerade veckor som jag haft i 1 år väldigt stressiga.
Jag vet vad ni tänker, vad snackar jag om? Jag är ju ledig 5 av 7 dagar i veckan!
Men så känns det faktiskt.
Jag har ju tagit dagarna som de kommit och bara njutit. Nu är det precis som att jag känner mig stressad av att mina dagar med Kelly snart är över.
De där dagarna då jag bara vart så lycklig och tokig i henne.
Nu ska de dagarna snart bli bestämda lediga dagar från jobbet.
Såna dagar som man helst inte vill göra något på men som man försöker fylla med roligheter för att dämpa det dåliga samvetet för att man är en förälder som jobbar.
Hua!
Men. Det är så satans kul att vara tillbaks på jobbet! Och jobba med mina fantastiska arbetskamrater som är som min lilla familj.
Och det ska faktiskt bli roligt att ha en liten tjej som går på dagis, nästa Lucia får man nog se ett riktigt firande också.
Nej, nu är det natten för mig och min onda kropp som jobbat och gått i alldeles nya hårda truckskor.
